• LABC & Första hjälpen i friluftslivet

    Många aktiviteter inom friluftslivet kan presentera potentiellt livsfarliga situationer för er utövare. Brutna lemmar, blödningar och brännskador för att nämna några. Extra utsatt är till exempel de som cyklar mountainbike, paddlar och klättrar. Men även vandrare kan råka illa ut. Om man tvingas hantera en olycksfallssituation så finns det en minneslista inom första hjälpen att arbeta efter. Nämligen LABC.

    Som ni säkert har hört förut så kan de första minutrarna vara avgörande vid en allvarlig olycka. I väntan på extraktion eller fortsatt färd så kan alla i gruppen vara med och göra nytta. Men vid ett olycksscenario så kan man lätt glömma bort hur man skall agera. Därför rekommenderas det att arbeta efter LABC, en metod inom första hjälpen.

    Vissa av er har säkert även hört uttrycket L-ABCDE eller kanske S-ABCDE. Dessa är utökade arbetsrutiner som ofta kräver en mer omfattande utbildning. Skillnaderna är bland annat att man i dessa rutiner även kontrollerar medvetandegrad, rörelseförmåga och känsel. Men att man även utför en mer omfattande undersökning av kroppen. Vi vill dock påpeka att en helkroppskontroll efter egen förmåga och med försiktighet efter LABC är att rekommendera för att hitta ytterligare skador.

    Första hjälpen och LABC

    Första hjälpen avser alltså den vård som allmänheten kan bidra med innan utbildad personal anländer. Det kan röra sig om allt från skrapsår till livsuppehållande åtgärder så som HLR. Snabba insatser från förbipasserande eller vandringskamrater kan vara skillnaden mellan liv och död.

    LABC är då en minnesregel inom första hjälpen som klargör hur man skall prioritera vid en olycka. Till exempel så ska andningen prioriteras före en blödning då det anses vara mest akut. Målet med LABC är att ge en skadad så goda förutsättningar man bara kan tills utbildad hjälp anländer. Något som inom många grenar av friluftslivet kan ta tid.

    L – Livsfarligt läge

    Med livsfarligt läge så menas hur miljön runt olycksplatser ser ut. Stanna därför upp och bedöm situationen istället för att rusa fram till olycksoffret, för då kan även du bli ett. Om det finns möjlighet så kan du avlägsna den potentiella faran, annars kan du behöva flytta på olycksoffret. Några exempel på potentiella faror är:

    • Risk för ras
    • Vatten
    • Fall och höga höjder
    • Trafik
    • Elektricitet
    • Mitt i mountainbikespåret

    Om du har något att säkra olycksoffrets nacke med innan förflyttning så gör det vid minsta misstanke om nackskada. Bra redskap för detta är t.ex. en SAM splint.

    livsfarligt läge labc första hjälpen
    Fridh, Andreas. Livsfarligt läge. 2019.

    A – Andning

    I ett första skede skall du kontrollera offrets andning. Andningen kan man fastställa genom att lägga ovansidan av handen eller kinden ovanför munnen och näsan. Då kan man känna offrets andetag. Man kan även se bröstkorgens rörelser om andningen är god, samt höra den. Om andningen däremot är svag så kan en mobilskärm eller ett par glasögon fånga upp lita ångor från utandningen, och på så vis fastställa offrets tillstånd (detta fungerar bäst när det är kallt). Avsaknad av andning kan bero på flera saker. En anledning kan vara att tungan fallit tillbaka i svalget på grund av att kroppens muskler slappnar av vid medvetslöshet.

    Om personen inte andas så behöver du säkerställa fria luftvägar. Det sker genom att du försiktigt för personens huvud bakåt-uppåt. Detta lyfter upp tungans bakre del från luftstrupen. Kontrollera även offrets munhåla och rensa från eventuellt slem, blod eller annat som kan hindra andningen eller orsaka kvävning i senare skede. Om offret misstänks ha satt något i halsen bör du här utföra en Heimlichmanöver för att rensa luftvägarna. Ta i beaktning eventuella misstankar om nackskador innan detta påbörjas. Om personen däremot uppvisar en normal andning ska denne personen läggas i stabilt sidoläge för att underlätta andning.

    stabilt sidoläge framstupa sidoläge första hjälpen
    Rama. Recovery position. 2009.

    Hjärt- och lungräddning (HLR)

    Om offrets förmåga att andas själv saknas/är nedsatt så bör HLR (hjärt/lungräddning) påbörjas omgående. Anledningen till att man idag ej fastställer puls i detta skede och enbart väljer andningshjälp är för att all tid är mycket dyrbar. Så här säger Wikipedia om saken:

    Hjärt- och lungräddning (HLR) är en akut första hjälpenbehandling som ges omgående till en person som är medvetslös och inte andas eller uppvisar gravt avvikande andningsmönster, exempelvis agonal andning. Den drabbade bedöms då ha ett hjärtstillestånd eller, då personen fortfarande har puls; andningsstilleståndSvenska rådet för hjärt-lungräddnings riktlinjer från 2011 rekommenderar att man bara kontrollerar andningen, då tidsåtgången för pulskontroll påverkar tiden tills hjärtkompressionerna startas. Tid är en absolut nyckelfaktor för överlevnad vid hjärtstopp. Varje minut som går utan start av HLR minskar chansen till överlevnad med 10 %. Risken att skada en drabbad person som enbart har andningsstopp med hjärt-lungräddning är väldigt liten i förhållande till riskerna med att vänta med start av kompressioner om den drabbade har ett hjärtstopp.

    ”Hjärt-lungräddning”, Wikipedia, sv.wikipedia.org, 09-08-2019

    Hur du utför HLR på vuxna och stora barn

    Detta moment skiljer sig i momenten beroende på om offrets ålder. Rutinen för små barn ser helt annorlunda ut kontra den för vuxna. I denna text väljer vi dock att fokusera på de vuxna och stora barnen. Om du vill veta hur du går tillväga med mindre barn så kan du läsa om det här.

    Sätt din ena handlov mitt på bröstkorgen och mitt emellan bröstvårtorna. Lägg din andra hand ovanpå den första och lås fingrarna om varandra.
    HLR utförs genom att växelvis göra 30 kompressioner av offrets bröstkorg (hjärtkompressioner) och växelvis 2 inlås med mun mot mun-metoden. Bröstkorgen ska komprimeras med cirka 5-6 centimeter per kompression och med en hastighet av 2 kompressioner per sekund.

    hjärt lungräddning första hjälpen mun mot mun
    Rawpixel.com. Person Performing CPR On Dummy. 2016.

    Upphör absolut inte med HLR för ens räddningspersonal anländer och tar över behandlingen. Även om offret inte visar några tecken alls på liv, andning eller puls. Om personen uppvisar en normal andning ska denne personen läggas i stabilt sidoläge för att underlätta andning.

    Om du glömmer bort antalet inblåsningar eller kompressioner så är det bättre att chansa på ett antal än att sitta passiv bredvid olycksoffret. Alla livräddningsförsök räknas!

    B – Blödning

    Efter att fria luftvägar och syreförsörjningen till hjärna och hjärta har säkerställts så är det dags att ta om hand de eventuella blödningar som kan finnas. Småsår rengörs och plåstras om, men större skador kan kräva andra metoder och skall prioriteras först.

    Utvärtes blödningar

    Kraftigt blödande sår bör hållas i högläge och under press med hjälp av en hand, fingrar eller ett förband. Om man har tagit med sig ett tryckförband så är det nu läge att nyttja detta för att begränsa blodflödet. Du skall då föra ihop sårkanterna och samtidigt bibehålla ett stadigt tryck mot såret. Sätt sedan på tryckförbandet genom att trycka någonting hårt mot såret, t.ex. en rullad elastisk binda eller liknande. Linda sedan hårt runt skadan och placera den skadade kroppsdelen i högläge. Om du saknar erfordrade sjukvårdsartiklar så går det att improvisera tryckförband med till exempel en buff eller halsduk. Vi visar exempel på det i denna video.

    Tänk på att ett tryckförband inte skall bli ett avsnörande förband. Man vill bevara blodcirkulationen till övriga delar av den skadade kroppsdelen. Om det blöder igenom det första förbandet så lägger man istället ett ytterligare förband utanpå det första.

    Utstickande föremål

    Om du finner till exempel en mountainbikecyklist med en gren i buken så skall du absolut inte dra ut denna. Försök istället att stabilisera objektet samt lägga ett förband runt det för att begränsa blödningen. Om objektet kan kortas utan risk för ytterliggare skador och då detta anses som nödvändigt för en bättre skadehantering kan detta göras.

    Spjälning

    Vid benbrott och stukningar kan det vara lämpligt att spjäla den kroppsdelen för att förhindra ytterligare skador eller möjliggöra förflyttning av den olycksdrabbade. Detta kan improviseras med till exempel grenar och skosnören, eller om man har en SAM Splint med sig. Kika gärna på denna artikel med tillhörande video där vi ger exempel på hur man kan åstadkomma detta med hjälp av grenar och paracord.

    Avsnörande förband (tourniquet)

    Om skadan är väldigt allvarlig, till en sådan grad att ett tryckförband inte får stopp på blodflödet så kan en tourniquet rädda livet på olycksoffret. Numera är det många friluftsutbildare som enligt erfarenhet starkt förespråkar att en tourniquet ska ingå i ett kit för första hjälpen. Trots att dessa inte är helt oproblematiska att använda. Faktum är att tidigare så har detta hjälpmedel bara ansetts höra hemma hos utbildad personal. Men idag så vet man att dom inte är så “farliga” som tidigare ansetts, men man bör ändå ha stor respekt för vilka effekter en strypt blodtillförsel kan ha. Dom kan sitta på upp till 1.5-2 timmar (från fall till fall) utan att orsaka permanenta vävnadsskador. Men om man behöver välja mellan livet eller vävnadsskador så bör det bli det senare.

    tourniquet avsnörande förband
    Fridh, Andreas. Tourniquet. 2019

    Notera tidpunkten för appliceringen, och meddela denna till räddningspersonalen när de anländer. Tänk alltså på att en tourniquet är sista utvägen vid en blödning. Detta då den kan ge permanenta skador, kräver kunskap och att den är ofantligt smärtsam. I vissa fall mer smärta än själva skadan.

    Första hjälpen-kit

    Om du inte äger ett första hjälpen-kit rekommenderar vi starkt att du införskaffar ett innan nästa utfärd. Ett sådant kit kan rädda liv och bör därför även förvaras lättåtkomligt (förslagsvis på ryggsäcken).

    Lär dig även känna och anpassa ditt förstahjälpen-kitt. Färdiga köpekitt är oftast för breda sett till innehållet. Du bör bland annat komplettera den med värktabletter och de mediciner du kan tänkas behöva.

    Bildkälla: outnorth.se

    C – Chock/Cirkulationssvikt

    Vid alla större skador eller vid tecken på chock så ska man förebygga cirkulationssvikt. Detta kan orsakas av stor blodförlust, stress samt andra – för kroppen – påfrestande händelser.

    Chock/cirkulationssvikt kan visa sig genom att personen är:

    • Frusen
    • Yr
    • Känner sig törstig
    • Andas snabbt och ytligt
    • Blek
    • Kallsvettig

    Hur du kan förebygga chock/cirkulationssvikt :

    • Försök se till att olycksoffret håller sig lugn och ligger ner, gärna i stabilt sidoläge om möjligt.
    • Placera benen i högläge. Genom detta så kommer mer blod till de viktigare organen i kroppen och minskar risken för syrebrist i t.ex. hjärnan.
    • Ombesörj så att offret bibehåller kroppstemperaturen genom att lägga på jackor, sovsäckar, filtar och liknande både på och under offret.
    • Ge aldrig den skadade något att dricka. Det är för att det kan medföra livsfara om offret har invärtes skador som ej ännu är upptäckta.
    • Finns där för offret. Agera lugnt och få offret att förstå att du finns där för att hjälpa till.

    Vildmarken kontra storstaden

    I de flesta städer är hjälpen sällan långt borta vid en livshotande situation. Man brukar dessutom ha god täckning på telefonen. Men när man är långt upp på fjället så kan hjälpen dröja mycket långt tid. Det är därför extra viktigt att ha kännedom om första hjälpen. Vidare så behöver man kunna göra korrekta bedömningar i pressade situationer.

    Tänk om din vandringskompis bryter foten på en plats utan mobiltäckning. Ska denne då lämnas medans du söker hjälp, eller ska ni tillsammans försöka ta er dit? Detta är frågor som man kan tvingas ta ställning till baserat på flera punkter.

    • Hur illa är skada? Kan personen fortsätta?
    • Kan skadan orsaka försämringar i hälsan medans du beger dig iväg för att hämta hjälp?
    • I vilken miljö befinner ni er? Finns det yttre faktorer som kan påverka hur ni agerar? Vädret kanske slår om?
    • Finns det mat, vatten och värme nog för att lämna kvar den skadade?
    • Hur långt bort finns hjälpen? Kan det finnas mobiltäckning på en närliggande topp?
    • Kanske är det lämpligt att stanna på platsen för att vila och läka någon dag innan fortsatt färd?

    Dessa är bara ett fåtal punkter för att inspirera till att fundera kring hur illa det kan vara att skadas långt från civilisationen. Det är därför mycket viktigt att ge sig ut förberedd och om möjligt med möjlighet att påkalla hjälp. Se därför till att göra en ordentlig riskbedömning innan varje utfärd. Även de korta!

    Sammanfattning av LABC för friluftslivet

    Det viktigaste när det kommer till LABC och första hjälpen i friluftslivet (all första hjälpen egentligen) är att försöka! Men man kan självklart hamna i situationer då man blir handlingsförlamad. Det kan komma sig av att man själv hamnar i chock av situationen. Därför kräver dessa kunskaper repetition och övning för att få till en slags automatik vid de pressade situationerna. Vi rekommenderar därför er alla att gå en eller ett par kursen i första hjälpen för att kunskapen ska sitta i ryggraden.

    Tills dess att man går en kurs så kan man självklart ägna sig åt självstudier. Vi länkar därför till ett antal videoklipp och en del relevant läsning för att ni på egen hans ska kunna tillförskaffa er lite teoretisk kunskap i ämnet. Vi vill även påpeka vikten av att känna sitt sjukvårdskit. Många köper färdiga paket utan att ens packa upp det innan första utfärden. Då kan man förlora värdefull tid i en potentiell nödsituation genom att behöva leta efter det man behöver.

    • Meddela någon anhörig om din/er färdplan.
    • Var redo för vad den tilltänkta turen kan ställa dig inför. Läs böcker och googla området du skall vistas i.
    • Se till att vara i tillräckligt god form för att klara turen.
    • Gå en kurs i första hjälpen som är anpassad till den aktivitet du utövar.
    • Lär känna och anpassa ditt förstahjälpen-kitt inför utfärden. Färdiga köpekitt är oftast för breda sett till innehållet.
    • Om det är möjligt så se till att ha mobiltäckning. Köp ett kontantkort med bäst lämpade operatör, eller köp en SPOT-sändare.

    Här har vi skapat en lathund som ni kan ladda ned och skriva ut. Sätt den på kylskåpet och slå ett öga på den ibland för att hålla LABC i huvudet.

    Omslagsbild: Braxmeier, Hans. 2012.